EN 1317–3

EN 1317–3 beskri­ver hur krock­däm­pa­re skall pro­vas, krav på krock­däm­pa­ren och hur krock­däm­pa­rens egen­ska­per ska beskrivas.

Has­tig­hets­klass

Krock­däm­pa­rens styr­ka eller kapa­ci­tet beskriv av dess hastighetsklass.

Test

I stan­dar­den finns 18 oli­ka test för krock­däm­pa­re. Des­sa test benämns TC (Test Crash cus­hion) och efter­följs av ett num­mer med tre siff­ror. Den förs­ta siff­ran beskri­ver upp­sätt­ning (1 till 5), den and­ra for­don­styp (1 – Per­son­bil 900 kg, 2 – Per­son­bil 1300 kg och 3 – Per­son­bil 1500 kg) och den tred­je och sista siff­ran beskri­ver has­tig­he­ten (50, 80, 100 eller 110 km/h).

Exem­pel:

TC 1.1.50: TC (Test Crash cus­hion), Test 1, For­don­styp 1 (Per­son­bil 900 kg), 50 km/h
TC 3.3.110: TC (Test Crash cus­hion), Test 3, For­don­styp 3 (Per­son­bil 1500 kg), 110 km/h

Test med upp­sätt­ning 4 och 5 utförs endast för krock­däm­pa­re av typen avle­dan­de (redirecti­ve) vil­ket är ett krav i Sverige.

Ska­de­risk­klass

Ska­de­ris­ken ger en upp­fatt­ning hur säker en krock­däm­pa­re är för en pas­sa­ge­ra­re i ett påkö­ran­de for­don. Det finns två oli­ka ska­de­risk­klas­ser A och B. Ska­de­risk­klass A är säk­rast för pas­sa­ge­ra­re i ett påkö­ran­de fordon.

De fles­ta krock­däm­par­na har ska­de­risk­klass B. I Sve­ri­ge accep­te­ras både ska­de­risk­klass A och B.

Utböj­nings­klass

Den kvar­va­ran­de defor­ma­tio­ner­na för krock­däm­pa­re klass enligt tabel­len nedan. I den kvar­va­ran­de defor­ma­tio­nen ingår även delar med en vikt på mer än 2 kg.

I Sve­ri­ge skall utböj­nings­klas­sen väl­jas så att en defor­me­rad krock­däm­pa­re (påkörd) inte:

  • gör intrång på angrän­san­de körbanor
  • över­sti­ger gång- och cykel­ba­nans fria bredd mins­kad med en meter

For­dons­rö­rel­se­klass

For­dons­rö­rel­se­klas­sen beskri­ver hur ett påkö­ran­de for­don beter sig efter en påkör­ning på en krockdämpare.

I Sve­ri­ge accep­te­ras endast for­dons­rö­rel­se­klass Z1 och Z2 utan spe­ci­ellt god­kän­nan­de av Trafikverket.